Alisa
Logga in
PRAKTISK ARBETSGUIDE

Framtagen av Alisa Medtech

Handbok för kommuner:
Så planerar ni ert beredskapssortiment

Från den 1 januari 2027 ska kommuner och regioner lagerhålla sjukvårdsprodukter för ökad beredskap.

Socialstyrelsen föreslår en månads normalförbrukning som nivå, men ingen nationell produktlista finns. Varje region och kommun behöver själva göra en bedömning utifrån den egna verksamheten. I den här guiden går vi igenom hur ni kan göra det arbetet genom en modell i fem steg: avgränsa vad som omfattas, kartlägg förbrukningen, välj produkter, räkna fram nivåer och besluta sortiment och lagernivåer.  Vi hjälper er gärna hela vägen, både med system och konsultstöd, men guiden går att använda oavsett och innehåller många tips och konkreta råd.

Lagen avser sjukvårdsprodukter: läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning och livsmedel för speciella medicinska ändamål.

För kommuner väntas behovet i praktiken främst ligga på medicintekniska produkter av förbrukningskaraktär, till exempel engångsartiklar som kompresser, kateterpåsar och handskar, samt personlig skyddsutrustning och livsmedel för speciella medicinska ändamål.

Bakgrunden, lagrummet och vad skyldigheten innebär finns i artikeln En månads lager. Är ni redo?

Beslutat

Skyldigheten gäller från 2027

Lagtexten säger att kommunen och regionen ska lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de ska erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. För kommunen gäller det hemsjukvård, särskilda boendeformer och dagverksamhet men inte verksamheter som enbart omfattas av socialtjänstlagen.

Föreslaget

En månads normalförbrukning

Nivån är Socialstyrelsens förslag. Regeringen beslutar om föreskrifterna. Socialstyrelsen föreslår också att produkter som förskrivs till en enskild patient ska undantas från skyldigheten.

Vilka produkter behöver kommunen lagerhålla?

Det finns ingen nationell produktlista. Socialstyrelsen bedömer att det inte är lämpligt att ta fram nationella listor över vilka produkter som ska lagerhållas. I stället ska varje kommun och region själv bedöma vilka sjukvårdsprodukter som behövs, utifrån den egna verksamheten och de lokala behoven.

Det är också därför den här guiden inte innehåller någon färdig produktlista. En kommun med omfattande hemsjukvård i glesbygd har helt andra förutsättningar än en tätortskommun med stora särskilda boenden. Men istället för att börja med ett blankt papper kommer här en konkret guide med utgångspunkter att arbeta efter och anpassa till era egna förutsättningar.

Anpassa gärna stegen, lägg till era egna punkter och stryk det som inte gäller er. Guiden går att använda oavsett var ni står idag, och vi visar längs vägen hur Alisa Ready och Beredskapskultur kan hjälpa er komma snabbare i mål.

Alisa Medtech och Beredskapskultur

Behöver ni hjälp från planering till fungerande lager?

Alisa Medtech och Beredskapskultur kompletterar varandra. Alisa Medtech hjälper kommuner och regioner med den konkreta lagerhanteringen. Från sortiment och dimensionering till struktur, uppföljning och löpande hantering. Beredskapskultur hjälper organisationen att förankra beredskapen och skapa arbetssätt som fungerar i praktiken.

Tillsammans kan vi stötta kommunen genom hela arbetet – från den första sortimentsplaneringen till ett lager som fungerar över tid.

Boka ett samtal om er beredskapsplanering Så arbetar vi tillsammans

Från behov till beslutat sortiment

Fem steg för att komma i gång

Kommunen avgör själv vad som behöver lagerhållas utifrån den vård och omsorg som bedrivs och den faktiska förbrukningen. Men vad det innebär och att hitta rätt nivåer kan vara lättare sagt än gjort och kräver en del arbete. Det handlar inte bara om att räkna fram rätt nivåer, utan om att bygga ett sortiment som faktiskt används, fylls på och hålls aktuellt över tid. Vägen dit kräver både rätt systemstöd och ett arbetssätt som sitter i organisationen. Annars finns en stor risk att det man tror man har på lager inte stämmer med verkligheten eller att produkter hinner gå ut och måste slängas.

01

Definiera vad som ska omfattas

Börja med att ringa in uppdraget. Det avgör hur stort arbetet blir och skapar en gemensam grund innan ni går vidare till produkter och volymer. Här nedan är ett exempel på hur det kan se ut. Utgå från verklighet och hur ansvaret är fördelat i vardagen just i er kommun. 

Vilka verksamheter som omfattas av skyldigheten
VerksamhetOmfattasKommentar
HemsjukvårdJaBeslutatKommunens hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 7 § HSL.
Särskilda boendeformerJaBeslutatOmfattas i den del där hälso- och sjukvård bedrivs.
DagverksamhetJaBeslutatOmfattas när kommunen ansvarar för vården på plats.
LSS-boende med kommunal hälso- och sjukvårdJaBeslutatAvgörande är den vård som faktiskt bedrivs, inte boendeformen.
LSS-boende utan hälso- och sjukvårdsinsatserNejBeslutatBedöm enhet för enhet – ansvaret kan ligga hos regionen.
Verksamhet enbart enligt socialtjänstlagenNejBeslutatLigger utanför skyldigheten när ingen hälso- och sjukvård bedrivs.
Skolhälsovård / elevhälsans medicinska delNejBeslutatStyrs av skollagen 2 kap. 25–26 §§ och berörs inte av förslaget.
Produkter förskrivna till enskild patientNejFöreslagetUndantas enligt förslaget, men kan ändå behöva kartläggas.

Så gör ni konkret

  1. 1Ta fram en aktuell förteckning över alla enheter där kommunal hälso- och sjukvård bedrivs, med antal platser eller antal inskrivna per enhet.
  2. 2Avgränsa mot socialtjänstlagen: skyldigheten gäller den vård kommunen ska erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Bedöm varje enhet utifrån den vård som faktiskt bedrivs, inte vad verksamheten kallas.
  3. 3Markera vilka enheter som drivs i egen regi och vilka som drivs av privata utförare som har avtal med kommunen. Avtalen kan styra vem som har det operativa ansvaret för lagret.
  4. 4Gå igenom avtalen med regionen: vilka produkter regleras där, vilka saknar tydlig ansvarspart, och var slutar kommunens ansvar i hemsjukvården? Uppdatera avtalen där ansvaret är oklart.
  5. 5Rekommenderat arbetssätt: låt MAS och verksamhetschefer bekräfta avgränsningen skriftligt, så att den håller när sortimentet senare ska beslutas.

Underlag ni behöver

  • Enhetsförteckning med platsantal från verksamhetssystemet
  • Avtal med privata utförare
  • Överenskommelse om hemsjukvård mellan kommun och region

Klart när

Ni har en beslutad lista över enheter och verksamheter som omfattas, med namngiven ansvarig per enhet.

02

Kartlägg vad ni använder

Utgå från den faktiska användningen i er egen verksamhet, inte från en generell produktlista. Socialstyrelsen föreslår att produkter som förskrivs till en enskild patient inte ska ingå i lagret.

Så gör ni konkret

  1. 1Begär ut inköpsstatistik för 12–24 månader från er grossist, per artikelnummer, med kvantitet, enhet, leveransmånad och beställande enhet.
  2. 2Komplettera med inköp som sker utanför huvudavtalet. Det kan vara direktinköp eller beställningar från mindre leverantörer.
  3. 3Rensa listan: slå ihop dubbletter, ta bort utgångna artikelnummer och separera förskrivna produkter som går direkt till enskild patient.
  4. 4Klassa varje kvarvarande rad grovt som löpande förbrukning, säsongsvarierande eller sällanförbrukning. Klassningen styr hur ni räknar i steg 4.

Underlag ni behöver

  • Inköpsstatistik 12–24 månader per artikelnummer
  • Avtalskatalog från grossist och upphandlingsenhet
  • Uppgifter om inköp utanför avtal

Klart när

Ni har en rensad artikellista med förbrukning per månad och enhet, där förskrivna produkter är utsorterade.

Vanligt misstag: Att bara titta på ett år bakåt utan att kontrollera om verksamheten vuxit, krympt eller bytt produkter under perioden.

Här fastnar många

Förbrukningsdata ligger ofta utspridda mellan system, leverantörer och verksamheter. Börja med att samla allt i ett underlag, innan ni börjar räkna. Vi kan bidra med konsultstöd för att få ihop underlaget.

03

Välj vilka produkter som ska ingå

Bedöm varje produkt utifrån funktion och vårdbehov. I stället för att öka lagret av allt ni använder i dag, se över om alla varianter behövs. Men tänk på att produkter som liknar varandra på pappret är inte alltid utbytbara i praktiken.

Så gör ni konkret

  1. 1Gruppera artiklarna i funktionsgrupper, till exempel förband, katetrar, handskar, sprutor, i stället för att bedöma artikel för artikel.
  2. 2Gå igenom varje funktionsgrupp med till exempel en sjuksköterska som använder produkterna dagligen och fråga vilka varianter som faktiskt är utbytbara.
  3. 3Fatta beslut per artikel: ska ingå, ska inte ingå eller behöver utredas och skriv en enda mening om varför.
  4. 4Rekommenderat arbetssätt: låt MAS kvalitetsgranska de artiklar som valts bort, så att inget kritiskt försvinner av ren volymlogik.
  5. 5Samla besluten i en gemensam sortimentsstruktur.

Underlag ni behöver

  • Den rensade artikellistan från steg 2
  • Klinisk bedömning från till exempel sjuksköterska eller arbetsterapeut

Klart när

Varje artikel har ett dokumenterat beslut med motivering, och listan är kvalitetsgranskad av MAS.

Vanligt misstag: Att låta pris eller avtal avgöra vilken variant som ska lagerhållas, utan att den kliniska likvärdigheten är bekräftad.

Dokumentera beslutet: ska ingå, ska inte ingå eller behöver utredas.

Så kan Alisa Ready hjälpa till här

Alisa Ready kan användas för att strukturera sortimentet, koppla produkter till verksamheter och skapa en gemensam bild av vad som ska lagerhållas. Se hur Alisa Ready fungerar

04

Beräkna normalförbrukningen

Normalförbrukning är den mängd som går åt under en vanlig månad utan störningar. Den blir utgångspunkt för lagrets storlek och är den siffra som är svårast att få rätt.

Så gör ni konkret

  1. 1Summera förbrukningen per artikel och månad över 12 månader och beräkna medelvärde. Det går att göra i Excel, men också i ett system som strukturerar inköpsdata åt er.
  2. 2Justera för kända förändringar: nya platser, avvecklade enheter, produktbyten eller om brukare med ovanligt hög förbrukning har flyttat.
  3. 3Markera artiklar med för tunt underlag och sätt en preliminär nivå som revideras efter sex månaders mätning.

Underlag ni behöver

  • Förbrukning per artikel och månad, 12 månader
  • Uppgift om platsförändringar under perioden
  • Kännedom om enskilda patienter med hög förbrukning

Klart när

Varje artikel som ska ingå har en beräknad normalförbrukning per månad, med noterad beräkningsmetod.

Vanligt misstag: Att räkna på inköpta kvantiteter i stället för förbrukade. Lagerpåfyllnader i slutet av året ger annars en falsk topp. Samtidigt kan detta vara de enda siffrorna man har att tillgå. 

Socialstyrelsen föreslår en månads normalförbrukning som huvudregel.

Beräkningen går att göra i Excel om ingen annat systemstöd finns på plats.

Så kan Alisa Ready hjälpa till här

Alisa Ready kan användas för att strukturera inköpsdata per artikel och enhet, räkna fram normalförbrukning och hålla underlaget aktuellt när verksamheten förändras. Se hur Alisa Ready fungerar

05

Fastställ vad och hur mycket ni behöver för att uppnå 1 månads förbrukning

Samla bedömningarna i ett beslutat sortiment och definiera hur mycket ni behöver i varje förråd. Verifiera att detta fungerar i den dagliga verksamheten och inte bara på pappret.

Så gör ni konkret

  1. 1Bestäm var lagret fysiskt ska finnas och hur mycket som ska finnas ute på enheterna respektive centralt.
  2. 2Sätt påfyllnadsnivåer och en rutin för vem som kontrollerar saldot, hur ofta och i vilket system. Håller systemet automatiskt koll på när förrådet behövs fyllas på och när produkter närmar sig utgångsdatum, eller behövs detta kontrolleras manuellt? 
  3. 3Låt sortimentslistan beslutas på den nivå som gäller hos er, dokumentera beslutet och sätt ett datum för nästa revidering.

Underlag ni behöver

  • Beräknade nivåer från steg 4
  • Uppgift om tillgänglig lageryta och förvaringsförutsättningar
  • Rutinbeskrivningar för beställning och påfyllnad

Klart när

Sortimentslistan är beslutad, lagringsmodell och ansvarig är satt per rad, och revideringsdatum finns.

Vad menas med lagringsmodell? Läs mer längre ner

Vanligt misstag: Att bygga ett lager utan att samtidigt bestämma vem som håller det levande. Ett lager utan rutin blir snabbt inaktuellt. 

Bestäm därför i samma beslut vem som kontrollerar saldo, hur ofta och i vilket system.

Så kan Alisa Ready hjälpa till här

Alisa Ready kan användas för att hålla saldon, påfyllnadsnivåer och utgångsdatum samlade, och för att visa vilka förråd som behöver åtgärdas. Se hur Alisa Ready fungerar

Två medarbetare inventerar förbrukningsmaterial i ett kommunalt förråd, en av dem med surfplatta
Kartläggningen börjar i det ni redan har: inköpshistorik, hyllorna i förrådet och det som faktiskt förbrukas.

Exempel

Så räknar ni fram en nivå

Exempelkommunen har hemsjukvård med 310 inskrivna, fyra särskilda boenden med 180 platser och tre LSS-boenden. Siffrorna nedan är påhittade och visar metoden, de är inte rekommenderade nivåer.

1. Summera året. Under 12 månader köptes 1 440 förpackningar nitrilhandskar storlek M. Medelvärdet blir 120 förpackningar per månad.

2. Justera för förändring. Ett boende med 20 platser öppnade i september och finns alltså bara med i fyra av tolv månader. De fyra månaderna visar att boendet drar cirka 18 förpackningar i månaden. Räknas det upp till helår landar en vanlig månad på ungefär 124 förpackningar i stället för 120.

3. Sätt nivån. Nivån avrundas till 125 förpackningar per månad. Med en månads omsättningslagring blir beredskapsnivån 125 förpackningar. Dokumentera metoden i en mening: medelvärde över 12 månader, uppräknad för boendet som öppnade i september.

Mall

Sortimentslista att utgå från

Kolumnerna nedan utgör en tydlig dokumentation av beslutat sortiment. Raderna är exempel och kan bytas ut mot era egna produkter och nivåer.

Börja gärna i Excel, det räcker långt för att få fram ett första beslutat sortiment. När sortimentet sedan ska följas upp, ändras och hållas aktuellt behövs ett arbetssätt som klarar mer än ett statiskt dokument: saldon, utgångsdatum, förändrade nivåer och flera enheter. Det är där ett strukturerat systemstöd som Alisa Ready blir relevant.

Exempel på sortimentslista med beräknade nivåer
ProduktEnhetÅrsförbrukningNormalförbrukning/månBeredskapsnivåLagringsmodellAnsvarigMotivering
Handskar nitril, Mförp/1001 440125125 förpOmsättningEnhetschefAnvänds dagligen i all basal vård.
Förband 10×10 cmförp/256005050 förpOmsättningEnhetschefGrundförband i sårvård, jämn förbrukning.
Kateter, tappning CH14st7206060 stOmsättningSjuksköterskaKritisk för fortsatt vård, ej utbytbar mot annan storlek.
Sprutor 10 mlförp/1001801515 förpOmsättningEnhetschefLåg men regelbunden förbrukning.
Skyddsförklädeförp/509608080 förpBeredskapLageransvarigBehovet stiger kraftigt vid smittutbrott.

Årsförbrukning

Faktisk förbrukning under 12 månader, i samma enhet som ni beställer.

Normalförbrukning/mån

Årsförbrukningen omräknad till en vanlig månad, justerad för toppar och förändringar.

Beredskapsnivå

Den mängd som ska finnas i lager. Följer normalförbrukningen om ni följer huvudregeln om en månad.

Lagringsmodell

Omsättning eller separat beredskapslager, beroende på hur jämn förbrukningen är och hur personalen arbetar i vardagen.

Läs om de två modellerna längre ner

Ansvarig

Den funktion som kontrollerar saldo och beställer påfyllnad.

Motivering

Lägg gärna till en kolumn med en mening om varför produkten ingår eller valts bort.

Vem gör vad

Arbetet faller ofta mellan stolarna. Fördela ansvaret tidigt och bestäm var besluten formellt fattas. Lika viktigt är att involvera personalen som ska arbeta med lagret i vardagen redan när rutinerna utformas, annars blir det ett system på pappret som inte följs i praktiken. Här är en vanlig uppdelning.

Listan är inte uttömmande. Komplettera gärna med fler roller som är relevanta hos er, till exempel arbetsterapeut, fysioterapeut, förrådspersonal eller skyddsombud.

Den som driver arbetet framåt

I många kommuner är det en verksamhetsutvecklare eller beredskapssamordnare som håller ihop projektet. Hos er kan rollen ligga någon annanstans – det viktiga är att någon uttalat äger helheten.

MAS / MAR

Bedömer patientsäkerhet och utbytbarhet, kvalitetsgranskar sortimentet samt utreder och följer upp avvikelser som rör lagret och hanteringen av sjukvårdsprodukter.

Verksamhetschef

Svarar för att rutinerna fungerar i den dagliga driften och att personalen registrerar uttag.

Enhetschef

Ansvarar för lagret på enheten, ser till att saldon hålls aktuella och att påfyllnad beställs enligt rutinerna. Det är på många håll vanligt att samma person är både enhetschef och den lagstadgade verksamhetschefen för HSL.

Sjuksköterska

Gör den kliniska bedömningen av utbytbarhet och produktval, utifrån hur produkterna används i vården i vardagen.

Undersköterska / vårdbiträde

Känner till hur uttag och påfyllnad faktiskt går till och vilka rutiner som är rimliga att hålla i en pressad vardag. Bör vara med och utforma rutinerna, inte bara informeras om dem.

Utöver dessa bidrar ofta ekonomi, IT, upphandling och en säkerhets- eller beredskapssamordnare längs vägen – med kapitalberäkning, systemdata, avtal respektive koppling till kommunens risk- och sårbarhetsanalys – men är sällan de som driver arbetet i vardagen.

Fyra kollegor i ett kommunhus går igenom utskrivna listor tillsammans vid ett mötesbord
Arbetet berör flera funktioner: MAS, verksamhetschefer, upphandling och ekonomi behöver sitta i samma rum.

Arbetsplan

Arbetsplan fram till 2027

Nedan är arbetet uppdelat i steg. Hur lång tid varje steg tar beror på era förutsättningar, som kommunens storlek, befintliga rutiner och tillgång till lageryta. Sätt er egen tidsplan för stegen och anpassa innehållet så det passar just er.

  1. Steg 1 – Bestäm vad som ska omfattas

    Tillsätt en arbetsgrupp, avgränsa uppdraget mot socialtjänsten och gå igenom avtalen med privata utförare och regionen.

  2. Steg 2 – Kartlägg vad ni använder

    Beställ inköpsstatistik för tolv månader, rensa listan och sortera ut förskrivna produkter.

  3. Steg 3 – Välj vilka produkter som ska ingå

    Gå igenom sortimentet funktionsgrupp för funktionsgrupp med klinisk kompetens och dokumentera besluten.

  4. Steg 4 – Beräkna normalförbrukningen

    Räkna fram nivå per artikel, justera för förändringar i verksamheten och notera beräkningsmetoden.

  5. Steg 5 – Fastställ sortiment och lagringsmodell

    Besluta sortimentet, säkra lageryta, sätt rutiner för påfyllnad och uttag och bygg upp lagret stegvis.

  6. 1 januari 2027

    Skyldigheten gäller. Därefter fortsätter arbetet med löpande uppföljning, revidering och dokumentation inför tillsyn.

Praktiska frågor som avgör resultatet

Hållbarhet och omsättning

Sätt en rutin där äldsta datum plockas först, och bevaka utgångsdatum minst kvartalsvis. Ett systemstöd kan hålla reda på datumen i stället för en manuell lista. Produkter med kort hållbarhet passar bättre i omsättningslager än i ett stillastående beredskapslager. Mät svinnet, det är den tydligaste signalen på om modellen fungerar.

Fysisk lagring

Utgå från att lagret ska finnas nära den vård som bedrivs. Då fungerar det även när transporter störs. Räkna på hur mycket utrymme en månads förbrukning tar per enhet, och kontrollera temperatur, luftfuktighet, brandskydd och tillträdesbegränsning i de utrymmen ni har. Lägg det som kräver särskild förvaring centralt och resten ute på enheterna.

Dokumentation vid tillsyn

Spara sortimentsbeslutet med motiveringar, beräkningsunderlaget, lagringsmodellen per produkt och rutinen för uppföljning. Motivera även medvetna avvikelser. Ett dokumenterat och motiverat avsteg är starkare än ett odokumenterat lager.

Avtal och leverantörer

Stäm av tidigt med grossisten om volymökningen ryms i befintligt avtal och vilka ledtider som gäller. Diskutera leveransgaranti vid störning, och kontrollera om er upphandling behöver kompletteras innan uppbyggnaden startar.

Kostnad och finansiering

Räkna på fyra poster: engångsuppbyggnad, löpande kapitalbindning, lageryta och arbetstid. Socialstyrelsen har fördelat 72 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för 2026 för ökad lagerhållning. Kontrollera vad er kommun tilldelats och hur medlen använts.

Läs mer om statsbidraget på Socialstyrelsens sida om lagerhållning av sjukvårdsprodukter.

Mer innehåll i era nuvarande förråd eller separat beredskapslager?

I de flesta materialförråd i dag, i särskilda boenden, hemsjukvården och dagverksamhet, finns varorna där personalen behöver dem. Någon tar ut vad som behövs, det som förbrukas beställs in igen, och skåpet fylls på.

Omsättningslagring innebär precis det: lagret används i vardagen och fylls på i takt med förbrukningen. Det är Socialstyrelsens föreslagna huvudprincip, och förutsätter att varje uttag registreras. Om saldot inte stämmer med skåpets innehåll vet ni inte vad som faktiskt finns och lagret ger en falsk trygghet.

Ett separat beredskapslager är i grunden samma sak, men ett förråd som inte står öppet för alla. Bara personal med tillgång kan öppna det och ta ut varor. Varorna kan ändå användas och fyllas på löpande. Det som skiljer är alltså vem som har tillgång och hur uttagen hanteras, inte om varorna rör sig.

Oavsett vilken modell ni väljer gäller samma villkor: utgångsdatum behöver bevakas och produkter roteras in i verksamheten i god tid, så att inget hinner bli gammalt.

Vanliga frågor

Enligt Socialstyrelsens förslag ligger produkter som förskrivs till en enskild patient, oavsett om det är läkemedel, medicintekniska produkter eller livsmedel för speciella medicinska ändamål utanför skyldigheten. De bör ändå kartläggas, eftersom de annars stör förbrukningsstatistiken.

Ordlista

Normalförbrukning
Den mängd av en produkt som förbrukas under en vanlig månad utan störningar eller extraordinära händelser.
Omsättningslagring
Varorna används i den dagliga verksamheten och fylls på i takt med förbrukningen. Varje uttag registreras, så att saldot alltid stämmer med skåpets innehåll.
Beredskapslager
Ett förråd som bara personal med tillgång kan öppna. Varorna kan användas och fyllas på löpande, precis som i ett omsättningslager – skillnaden är vem som har tillgång och hur uttagen hanteras.
Sjukvårdsprodukt
Samlingsbegrepp som bland annat omfattar läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning och livsmedel för speciella medicinska ändamål.

Vill ni ha bakgrunden, lagrummet och vad skyldigheten innebär i sin helhet? Läs En månads lager. Är ni redo?

När sortimentet är fastställt

Börja med behovet. Bygg sedan lagret. Följ upp och justera löpande.

  1. 01Dimensionering
  2. 02Lageruppbyggnad
  3. 03Omsättning
  4. 04Uppföljning och justering

Processen slutar inte när lagret är byggt. Uppföljningen matar tillbaka in i dimensioneringen: när förutsättningarna förändras räknar ni om behovet och justerar lagret. Ett smart systemstöd som Alisa Ready hjälper er att både hantera lagren effektivt och att löpande följa upp. En trygghet i både vardag och kris.

Alisa Medtech och Beredskapskultur

Från plan till fungerande beredskap

Att ta fram ett sortiment är en del av arbetet. Kommunen behöver också få fram rätt underlag, fatta beslut, dimensionera lagret och skapa rutiner som håller över tid. Vi kommer in där ni befinner er och kan hjälpa er från den första kartläggningen till lageruppbyggnad, förankring och löpande hantering.

Alisa Medtech

Sortiment, dimensionering och lagerhantering

  • Kartläggning av förbrukning utifrån er inköpsdata
  • Sortimentsarbete: gruppering, urval och motivering
  • Beräkning och dimensionering per artikel och enhet
  • Struktur för lager, placering och påfyllnadsnivåer
  • Uppföljning och löpande lagerhantering i Alisa Ready

Beredskapskultur™

Förankring, ansvar och arbetssätt

  • Förankring av beredskapsarbetet i verksamheten
  • Tydligt ansvar hos chefer och medarbetare
  • Arbetssätt och rutiner som fungerar i vardagen
  • Organisatorisk beredskap som utvecklas över tid

Tillsammans

Hela vägen, i den takt ni behöver

  • Från första planering och avgränsning
  • Vidare till beslutat sortiment och dimensionering
  • Lageruppbyggnad och placering ute i verksamheten
  • Långsiktigt fungerande hantering och uppföljning

Ett lager behöver både rätt innehåll och en organisation som kan hålla det levande.

Läs om vårt stöd för kommuner Boka ett samtal om er beredskapsplanering